Snabbare och bättre sjukvård har bidragit till minskat dödligt våld efter 1990

Ofta används Granaths studie från 2011 för att hävda att bättre sjukvård som förklaring till minskat dödligt våld har motbevisats (https://www.bra.se/download/18.744c0a913040e4033180001774/1371914718780/2011_5_dodliga_valdets_utveckling.pdf, se sidan 47 och framåt)

Det argument som Granath framför som anses som avgörande för att motbevisa att förbättrad sjukvård bidragit till minskningen av dödligt våld ges nedan.

Granath:

Ett annat sätt att undersöka om en allt bättre akutsjukvård väsentligt har ökat överlevnaden för det grövsta våldet över tid, är att titta på om offren för det fullbordade dödliga våldet avlidit innan eller efter att de kommit under professionell sjukvård. Rimligen borde andelen offer som avlidit innan de kommit under vård öka om en allt bättre akutvård räddar allt fler offer för dödligt våld. Just de offer som över huvud taget inte nås av akutvård torde vara de som ”blir kvar” om allt fler överlever genom bättre vård…

Materialet i denna undersökning visar dock att antalet och andelen offer för fullbordat dödligt våld som avlidit innan de över huvud taget kommit under sjukvård har minskat i Sverige mellan 1990- och 00-talet. I stället har andelen och antalet offer som avlidit efter att ha kommit under sjukvård ökat

Det första man bör lägga märke till är att Granath där inte tittar på alla försök till dödligt våld, utan bara på de fall som dödligt våld inträffat. Redan där finns ett allvarligt problem i bevisföringen.

Den naturliga ansatsen borde varit att inkludera även försöksbrotten och se om summan av dråpförsök, mordförsökt, dråp och mord ökat eller minskat under perioden. Granath har dock redan konstaterat att denna summa ökat över tid, men avfärdat det ganska spekulativt med att ”Allt fler av de våldsbrott med kniv eller skjutvapen som kommer till rättsväsendets kännedom kan helt enkelt ha kommit att sorteras under rubriken mord- eller dråpförsök, i stället för exempelvis grov misshandel.”

Istället tittar Granath bara på de som faktiskt dött av grovt våld, och försöker dra slutsatser kring den gruppen, och struntar alltså i sådana som utsatts för grovt våld och överlevt (tex pga bättre vård).

Sedan kommer Granath med det hyllade, men egentligen felaktiga resonemanget, att eftersom andelen dödsoffer som avlidit innan de fått vård minskat och andelen som avlidit efter att de fått vård ökat, så bevisar det att sjukvården inte blivit bättre. Vad Granath egentligen tror sig ha bevisat borde egentligen vara att sjukvården blivit sämre under 90-talet och framåt.

Men akutsjukvården för de som utsatts för grovt våld har inte blivit sämre under 90-talet och framåt. Det finns studier som visat att vården av tex skottskadade blivit bättre under den perioden. Granath har diskuterat internationell forskning om att bättre vård minskat dödligt våld, men avfärdade det här som en stor faktor för att förklara minskat dödligt våld. Här överväger han inte en alternativ förklaring till varför fler offer för dödligt våld nåtts av vård, nämligen att räddningen blivit snabbare.

Enligt DN (https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/mobiltelefonen-kom-till-sverige-pa-80-talet/) gick andelen svenskar som hade mobiltelefon från 2% till 71% från 1987 till år 2000. Vad är troligare orsak till att en högre andel dödsoffer dog under vård fram mot 00-talet, att sjukvården blivit sämre, eller att folk kunde kalla på hjälp snabbare med sina mobiltelefoner?

Granath drog i detta resonemang den troligen felaktiga slutsatsen att vården inte varit en viktig faktor och har sedan dess ofta citerats av progressiva kriminologer som vill tolka in en progressiv samhällsutveckling där allt blir bättre över tid (utom vården).

Granath fäster störst vikt vid sekundära observationer, men fäster inte tillräcklig vikt vid att internationell forskning visat att vård av de som utsatts för grovt våld blivit effektivare över tid.

we assembled evidence from national data sources to show that the principal explanation of the downward trend in lethality involves parallel developments in medical technology and related medical support services that have suppressed the homicide rate compared to what it would be had such progress not been made

(En amerikansk studie: http://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/108876790200600203)

Samma sak visas även i en tysk studie (https://link.springer.com/article/10.1007%2Fs10610-017-9340-7):

This paper addresses whether improvements in healthcare that have taken place since the second half of the twentieth century have contributed to a decrease in the number of homicide victims in Germany…The results corroborate the hypothesis when the analysis takes into consideration a time span of more than half a century and remains plausible when it covers the last two decades.

Granath drar till sist ganska försiktiga slutsatser, att sjukvården kan haft viss inverkan, men inte kan förklara hela minskningen av dödligt våld under den undersökta perioden. Däremot har hans felaktiga resonemang kring varför färre hinner dö utan vård, som troligen beror på snabbare räddning, snarare än sjukvård som inte blivit bättre, fått stor spridning.

Se också mitt nästa inlägg där jag visar med ett räkneexempel att det går att förklara minskat dödligt våld i Granaths studie med snabbare räddning.

https://faktafabriken.com/2018/05/01/mer-om-granath-och-utvecklingen-av-dodligt-vald-efter-1990/