Flyktinginvandringens kostnader består åtminstone i kostnader för mottagning (migrationsverkets kostnader m.m) och etablering, samt omfördelningskostnader som uppkommer för att Sverige är en välfärdsstat som omfördelar pengar från människor med höga inkomster till människor med låga inkomster.
Omfördelningskostnaderna är summan av inbetald skatt minus bidrag och välfärdskonsumtion. Att det handlar om en nettokostnad beror huvudsakligen på att det tar många år innan hälften av flyktingar som anlänt fått ett jobb, och för att arbetslösheten i gruppen är hög, och för att snittlönen för gruppen är lägre än snittlönen för inrikes födda. Resultatet blir att gruppen betalar in betydligt mindre än skatt än inrikes födda, och får mer bidrag, t.ex. försörjningsstöd, och konsumerar ungefär lika mycket välfärd som inrikes födda då vi har en välfärdsstat.
Migrationsforskaren Joakim Ruist beräknade den totala omfördelningskostnaden under ett år i en studie från 2015:
Enligt resultaten nådde omfördelningen genom den offentliga sektorn från den övriga befolkningen till flyktinggruppen upp till motsvarande 1 procent av BNP år 2007, och beräknas komma att motsvara cirka 1,35 procent av BNP år 2015. Nettokostnaden för flyktinginvandringen är något större än den för det internationella biståndet. Huvudförklaringen till att det blir en nettokostnad är flyktingars låga sysselsättningsnivåer.
Omfördelningskostnaden är i runda slängar 50 Miljarder kr.
Därutöver tillkommer kostnader i statens budget för mottagning och etablering. Statens kostnader för mottagning gick brant upp i samband med flyktingkrisen, men har sedan dess börjat vända neråt. 2017 kostade mottagningen 40 Miljarder kr. Nyanländas etablering kostade 23,9 Miljarder kr 2017. Siffrorna hämtade från regeringens budget:
Totala kostnader för gruppen flyktingar och deras anhöriga är då uppe i runda slängar 110 Miljarder kr för 2017. En post som inte finns med där, men som kan vara betydande, är extra kostnader i samband med stor befolkningsökning. Man måste bereda plats för skolor i redan bebyggda områden osv.
Statens totala budget för 2017 var 939,6 Miljarder. Kommunernas kostnader var 2016 totalt 640 Miljarder:
https://skl.se/ekonomijuridikstatistik/ekonomi/sektornisiffror/diagramforkommunerna.1882.html
Landstingens kostnader för 2016 var 324 miljarder kr:
https://skl.se/ekonomijuridikstatistik/ekonomi/sektornisiffror/diagramforlandstingen.1883.html
Total budget ligger i runda slängar på 2000 miljarder. Jämför även med Sveriges totala skatteintäkter på 2020 Miljarder för 2017:
https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Skatter/Skattetryck/Skatteintakter-per-skatt/
Då blir kostnaderna per år för flyktinginvandringen i runda slängar i storleksordningen 5,5% av den totala budgeten eller de totala skatteintäkterna.
Det finns saker utöver det som redovisats ovan som skulle kunna påverka. T.e.x bygger beräkningarna av omfördelningskostnaderna på att lönerna inte påverkas mycket uppåt eller nedåt för inrikes födda. Gissningsvis finns effekter där inrikes födda knuffas upp till något högre betalda jobb pga invandring av lågt utbildade (inrikes födda blir förmän och liknande). Men där finns också effekter av konkurrens mellan lågt utbildade inrikes födda som tävlar om samma jobb som lågt utbildade migranter. Många undersökningar visar på att de totala löneeffekterna blir ganska små, och därför ansluter jag mig till skaran som tror att omfördelningskostnader beräknade på inbetald skatt minus bidrag och välfärdskonsumtion ger en bra bild av dessa kostnader.
Det har dessutom spekulerats i att det kan finnas stora ”dynamiska effekter” av invandring. Många har spekulerat i att det finns stora positiva sådana, som ökad export till migranternas ursprungsländer. I Sveriges fall handlar det här om väldigt fattiga ursprungsländer som inom överskådlig framtid inte kommer att handla mycket av Sverige. Det är också möjligt att det finns stora negativa ”dynamiska effekter” i form av minskad tillit och samarbetsvilja i samhället. Inga sådana dynamiska effekter har dock bevisats.
Tilläggas kan att det även förekommer beräkningar över vad en flyktinginvandrare kostar under sin livstid, se tex Storeslettens beräkningar 2003 nedan som visade på 175 000 SEK i livstidskostnad per invandrare (vore högre om bara flyktingar räknades med, och säkert högre numera):
http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:328861/FULLTEXT01
Min slutsats är att såvitt vi känner till kostade flyktinginvandringen ca 110 Miljarder år 2017, eller annorlunda uttryckt i storleksordningen 5,5% av statens, kommunernas och landstingens totala budgetar eller av alla skatteintäkterna.
UPPDATERING: Under våren 2018 efter detta inlägg skrevs så tog Joakim Ruist fram en ny rapport om flyktinginvandringens kostnader. Där redovisar han bland annat att 2015 så betalade gruppen flyktingar och deras anhöriga in 41,5 miljarder kr mindre än de konsumerade i välfärd och bidrag, vilket innebär att omfördelningen till den totala flyktingpopulationen motsvarade 1,0 procent av BNP.
Ruist redovisade även att en genomsnittlig flykting kostade ca 74 000 kr i snitt per år, och att livstidskostnaderna för en flykting är som i tabell 3.2. Där framgår att en genomsnittlig flykting har en livstidskostnad mellan 1.7 och 3 miljoner kronor beroende på vald diskonteringsränta.
Hela ESO-rapporten om flyktingars kostnader och integration finns att läsa här: https://eso.expertgrupp.se/wp-content/uploads/2018/05/ESO-2018_3-Tid-for-integration.pdf
Omfördelningskostnaderna var 2015 något lägre 2015 (40 miljarder) än vad som framkommit i hans tidigare beräkningar (50 miljarder). Men övriga beräkningar ovan gäller för 2017, och omfördelningskostnaderna var gissningsvis större 2017 än 2015 så siffran ovan på 110 miljarder som sammanlagd kostnad för mottagning, etablering och omfördelning är ett hyfsat estimat ändå.
Faktafabriken 
När jag har grävt på regeringen.se och jämfört utvecklingen under en längre period 2000 – 2018 för budgetproppen är det hisnande siffror. Slår jag ihop de två första budgetposterna 1. Rikets styrelse och 2. Samhällsekonomi o finansförvaltning har utvecklingen gått från c 6 mdr till knappt 31 mdr motsvarar detta en ökning på 410 %. 2016 var anslaget till Regeringskansliet 7 mdr o de hade över 4 000 anställda.
Budgetpost 8. Migration har ökat från knappt 5 mdr till knappt 16 mdr under samma period, men 2010 tillkom en budgetpost 13. Jämställdhet o nyanlända invandrares etablering har mellan 2010 – 2018 utvecklats från knappt 5 mdr till drygt 25 mdr. Slår vi ihop dessa två budgetposter är ökningen över 700 %.
Va fan får jag?
GillaGilla
Det finns mycket som vi skulle behöva se över i förvaltningen. Och det är riktigt att mottagning och etablering ökat kraftigt, framförallt kring 2015. Dessbättre är mottagning (migration) på väg ner nu enligt prognosen som syns i bilden i blogginlägget.
GillaGilla
En annan sak i denna fråga, hur mycket kostar det vårt samhälle btrf. det kriminella, rättegångar, advokat kostnader, med mera.
Är det ”bortglömt” i beräkningarna?
GillaGilla
Man har förstås ansträngt sig att få med alla relevanta kostnader.
En sak som skiljer sig mellan olika rapporter är om andra generationens invandrare är med i kostnaderna eller inte.
En annan sak är om man räknar med migrationsverketd kostnader eller inte.
GillaGilla