Varken friskolor eller skolvalet orsakade resultatfallet i skolan

Friskolereformen 1992 införde kommunala bidrag till fristående skolor. Kommunerna ålades att betala friskolorna minst 85 procent av vad en elev kostade i den kommunala skolan.

PISA är ett program för att testa och jämföra skolelevers kunskaper mellan länder och över tid. Det första testet genomfördes 2000, och det senaste genomfördes 2015. Testerna genomförs vart tredje år.

Mellan 2000 och 2012 föll Sveriges ranking i Pisa från 7:e till 24:e plats. Inget lands resultat hade fallit så mycket som Sveriges, och därefter har det debatterats mycket om orsaken till fallet. En av de reformer som pekats ut som orsak till fallet är friskolereformen, se bland annat Tino Sanandajis artikel i nationalreview från 2014: https://www.nationalreview.com/the-agenda/sweden-has-education-crisis-it-wasnt-caused-school-choice-tino-sanandaji/

Sanandaji argumenterar mot att resultatfallet skulle ha orsakats av friskolereformen. Bland annat följande observationer motsäger att friskolereformen skulle varit en avgörande faktor:

  • Bara en liten del av de 15-åringar som testats i PISA under perioden för resultatfallet hade gått i friskolor (14%).
  • Resultat för elever på kommunala skolor hade fallit minst lika mycket som resultaten hos de elever som gått på friskolor.
  • Friskolor etablerades olika mycket i olika delar av landet. I en tredjedel av landets kommuner hade man inte etablerat några friskolor alls. Om friskolor hade varit huvudproblemet så borde kommuner utan friskolor haft bättre resultat i PISA än andra kommuner, men istället hade resultaten fallit minst lika mycket i kommuner utan friskolor.

Sanandaji diskuterar även om skolvalet som infördes samtidigt som friskolor möjligen kunde vara orsaken till resultatfallet genom den ökade skolsegregationen som skolvalet inneburit. Om så hade varit fallet borde resultatfallet främst synts för elever med dåliga förutsättningar, men elevresultaten har fallit nästan lika mycket för elever med goda förutsättningar som hade god socioekonomisk bakgrund och akademiska föräldrar.

Sanandaji konstaterar att forskningen inte lyckats utreda vad som orsakat resultatfallet, men han gissar själv att huvudorsakerna är sådant som experimenterande med progressiva pedagogiska metoder, mindre disciplin, och att den största orsaken kan vara minskat antal undervisningstimmar (741 timmar per läsår mot OECD-snittet på 942).

Skolverket har själva tagit tydlig ställning mot skolvalet och har dragit slutsatsen att skolvalet ger kamrateffekter som på sikt kommer att leda till att familjebakgrunden påverkar skolresultaten i ökad omfattning.

När skolorna i högre grad sorteras efter om eleverna har bättre och sämre förutsättningar hemifrån riskerar sådant som lärares förväntningar och så kallade kamrateffekter att få större genomslag. Vår samlade bedömning är att det på sikt kan leda till att familjebakgrunden i högre grad påverkar skolresultaten

https://www.skolverket.se/om-skolverket/press/debattartiklar/okad-skillnad-mellan-skolor-ar-ett-problem-1.222486

Denna slutsats drar alltså skolverket trots att IFAU visat att elevresultaten påverkats ungefär lika mycket för olika elevgrupper.

Skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren har gått igenom en stor mängd nationell och internationell forskning om kamrateffekter och inte funnit något stöd för att blandade skolor skulle ge ett högre och mer likvärdigt resultat:

Generellt finner inte heller den stöd för argumentet
att mer blandade skolor skulle ge bättre och mer likvärdiga
resultat. I stället finner flera studier att en mer homogen elevsammansättning
ger högre resultat och likvärdighet

https://timbro.se/app/uploads/2017/02/ett_skolpolitiskt_villospar_-_kamrateffekter_och_utbildningspolitiska_implikationer_for_sverige.pdf

Jag har själv debatterat skolforskning på Twitter med Sahlgren, och insett att resultaten från forskningen många gånger inte är intuitiva. Jag listar nedan några av de saker som framkom i en konversation med Sahlgren (https://twitter.com/ghellersahlgren/status/951468121973551106)

I konversationen framkommer att det finns en negativ korrelation mellan undervisningstimmar och resultat i PISA. Elever med högre antal undervisningstimmar har mycket sämre resultat i Pisa än de med ett lägre antal undervisningstimmar, i snitt.

Men det blir förstås helt fel om man drar slutsatsen att resultatet blir bättre ju mindre undervisningstimmar man har. Detta ska förstås som att antal undervisningstimmar inte är kausal förklaring till resultatet. Om eleverna är smarta, motiverade e.t.c når de högre resultat trots mindre undervisning. Man ger mer undervisning till svagare elever. Detta betyder inte att eleverna som får mindre undervisning skulle prestera sämre om de fick mer undervisning.

T.ex. har finska elever bra resultat i Pisa. Barnen i Finland lyckas bättre än elever från många andra länder av andra anledningar än antalet undervisningstimmar. Dessa andra anledningar väger mer än undervisningstimmar. Men detta betyder alltså inte att finska barn inte skulle prestera ännu bättre om de fick mer timmar.

På samma sätt gäller att det inte går dra den tvärsäkra slutsatsen att friskolor och skolval är oviktiga reformer bara för att det finska skolsystemet levererar bra resultat utan dessa reformer. Det kan fortfarande vara så att dessa reformer sett för sig självt bidragit något positivt till ökad trivsel och förbättrade resultat.

Det är många forskare/skoldebattörer som pekat på att experimenterandet med progressiva pedagogiska metoder är en trolig orsak till resultatfallet i den svenska skolan. Se exempelvis följande:

Jag drar slutsatsen att man fortfarande inte har några bevis för vad som orsakade fallet i svenska skolresultat. Däremot noterar jag att många skickliga forskare misstänker att experimenterande med progressiva pedagogiska metoder är en viktig faktor för resultatfallet i den svenska skolan.

 

3 reaktioner till “Varken friskolor eller skolvalet orsakade resultatfallet i skolan

  1. Vad händer om man sätter in 3-4 15 åringar från ett utvecklingsland utan en skolgång värd namnet, som precis lärt sig knapphändig svenska, i en klass med 15 åringar som fått gå i skolan från 1:a klass?

    Hur mycket tid måste läraren ägna åt dessa 3-4 barn för att de skall hinna ifatt och kunna tillgodogöra sig kunskapen på denna nivå?
    Finns det en risk att undervisningen för övriga i klassen blir lidande?

    Detta anser jag är den mest uppenbara elefanten i rummet, och man behöver inte vara rasist för att inse detta.

    Det är helt orimliga krav som ställs på dessa stackars 3-4 barn att de skall kunna tillgodogöra sig detta på den korta tid jämfört med de som gått skolan från första klass.

    Detta system där vi sätter alla barn i samma klass trots dessa helt skilda förutsättningar är orättvist mot alla parter;
    de invandrade barnen, de infödda barnen, samt deras lärare som förväntas lösa problemet.
    -Nej, inte lösa problemet, så får man ju inte säga, anta utmaningen menar jag.

    Gilla

    1. Det finns forskning om hur migrationen påverkat resultaten i Pisa. Ca 30% av nedgången kan förklaras av ökad andel elever som migrerat till Sverige. Inte helt omöjligt att resurser kan ha flyttats från inrikes födda elever till utrikes födda, och därigenom kunde även inrikes föddas elever påverkats av migrationen. Men gissningsvis finns även andra stora faktorer som har ännu större förklaringsvärde än migrationen.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s