Media har vilselett och skönmålat om invandringen

Migrationens ekonomi var ett av de första ämnena jag djupdök i när mitt politiska intresse väcktes sommaren 2015. Kanske delvis p.g.a. att det då började dyka upp alarmerande tweets på Twitter om en oerhört stor ökning av ensamkommande, den s.k. flyktingkrisen hade börjat. Men redan innan hade jag tyckt att det var konstigt att media rapporterat så ensidigt positivt om de ekonomiska vinsterna med invandringen. Det var ju huvudsakligen lågt utbildade flyktingar som kom, och arbetslösheten bland utrikes födda var hög. För mig framstod det märkligt att detta trots den höga arbetslösheten skulle vara ekonomiskt lönsamt för Sverige.

 

Media framställde återkommande invandringen till Sverige som ekonomiskt lönsam. Flera exempel på det återges nedan.  Ett av de kändare exemplen är DNs återgivning av den s.k. Sandvikenrapporten.

DN Sandvikenrapporten
DNs återgivning av den s.k. Sandvikenrapporten är ett frapperande exempel på skönmålningen av hur invandringen påverkar Sverige.

https://www.dn.se/nyheter/sverige/tjanar-over-en-halv-miljard-pa-invandringen/

Med tanke på den höga arbetslösheten för utrikes födda i Sandviken var påståendet osannolikt, även om man räknar in statens etableringsbidrag på ”intäktssidan” sett från kommunens perspektiv. Detta måste för insatta varit ett uppenbart exempel på skönmålning, ändå verkar det som att landets ekonomer i huvudsak låtit denna typ av rapportering passera utan att säga ifrån. Utom en ekonom, som sagt ifrån, nämligen nationalekonomen Tino Sanandaji, som återkommande dissekerat medias glädjerapporter om migrationens ekonomi m.m.

Om Sandvikenrapporten bloggar Sanandaji:

Utrikes föddas samlade inkomster före skatt (produktionsvärde) är 538,7 miljoner kronor. PwC anger samtidigt att utrikes föddas konsumttion är 18,7 miljoner kronor. Det är en omöjligt låg konsumtionsnivå i relation till de inkomster och hyror som anges. Förklaringen tycks vara att PwC glömt multiplicera konsumption per månad med tolv. Så beräknades Sandviken kommuns, eh, intäkter från invandring. Från detta subtraheras kommunala utgifter för utrikes födda, men inte staten eller landstingets utgifter. Voilà, på så sätt landar PwC i slutsatsen om en överskott på en halv miljard kronor per år.

https://tino.us/2014/06/sansviken-fiasko-blottar-elitens-okunnighet-om-ekonomi/

Rapporteringen om invandringens lönsamhet var onyanserad. DN låg i framkant vad gäller återgivningen av glädjekalkyler av olika tankesmedjor. Skönmålningen av migrationens ekonomi från tankesmedjan Arena Idé återgavs okritiskt av DN:

DN om Arenarapporten
DN återger en rapport av tankesmedjan Arena Idé som visar på stora ekonomiska vinster från invandringen.

https://www.dn.se/ekonomi/invandringens-vinst-900-miljarder/

Denna gång fick Sanandaji oväntat stöd av miljöpartisten, invandringsförespråkaren och migrationsforskaren Joakim Ruist, som är stenhård i sin kritik och skriver:

Arena studerar en fråga som tidigare har studerats i flera studier utförda av forskare vid landets universitet. Men där tidigare studier utgått ifrån faktiska uppgifter om löner, skatteintäkter och transfereringar (bidrag) ägnar sig den här studien åt antaganden och överslagsräkning. Den når alltså inte upp till den kvalitetsnivå som finns i tidigare studier och har därför i mina ögon inget värde.

Svenska forskare som studerat lönsamheten för invandring har utgått från faktiska skatteinbetalningar och faktiska utbetalningar av bidrag, och beräkningar av välfärdskonsumtion, som jag själv bloggat om tidigare där jag redovisade sammanlagda kostnader 2017 för migration, etablering och omfördelning på 110 miljarder kr.

https://faktafabriken.com/2018/05/05/vad-kostar-flyktinginvandringen/

Men Arena har alltså inte gjort detta, utan istället bara antagit att invandringen inte påverkar fördelningen av högkvalificerade eller lågkvalificerade jobb, utan att denna fördelning förblir konstant oavsett utbildningsnivån hos migranterna. Arena menar att andelen busschaufförer måste vara densamma oavsett utbildningsnivå. Migranter kommer att knuffa upp inrikes födda busschaufförer att bli arbetsledare och liknande, medan de nyanlända tar de lågkvalificerade jobben.

Detta antagande stämmer däremot inte alls med hur verkligheten ser ut. I länder där utbildningsnivån är hög har många enklare sysslor automatiserats, och en större andel av befolkningen har högkvalificerade jobb som inte kan utföras utan rätt kompetens och utbildning. Ruist skriver:

Den enkla motfrågan blir: Varför har vi då skolgång? Argumentet implicerar ju till exempel att vi hade utvecklat och byggt lika många och lika bra bilar, mobiltelefoner etc per capita, även om vi inte hade några utbildade ingenjörer i landet.

http://joakimruist.blogspot.se/2015_09_01_archive.html?m=1

Men i princip alla nationalekonomer i Sverige har låtit sådana rapporter passera utan att säga ifrån.

Svårare att genomskåda var när normalt seriösa aktörer som OECD rapporterade om invandringens vinster i Sverige.

SvD om OECD-rapporten
När OECD också rapporterade om stora vinster på invandringen till Sverige var det inte oväntat att media okritiskt återgav rapporten.

https://www.svd.se/invandring-en-ekonomisk-vinst

Återigen är Tino Sanandaji den ekonom som får dra merparten av lasset för dissekera glädjekalkalkylen. Han förklarar:

Orsaken att OECD hittar detta egendomliga resultat är att de exkluderar en stor del av de offentliga utgifterna från sina beräkningar. När man inkluderar de flesta skatter men exkluderar stora delar av de offentliga utgifterna så går alla grupper plus trots att den svenska statsbudgeten i princip är ett nollsummespel.

Även professor Jan Ekberg kommenterar OECDs rapport:

– Om du delar upp befolkningen i två grupper – infödda och invandrare – och de offentliga finanserna är i balans, så kan omöjligt båda grupperna ge positiva bidrag till den offentliga sektorn. Då hade vi ju sett tydliga överskott.

https://www.na.se/opinion/debatt/vi-borde-lagga-krutet-pa-integration

När så den s.k. flyktingkrisen satte igång 2015 så ville media rapportera positivt om vilken effekt det skulle få på Sverige. Den neutrala Statstelevisionen SVT hängav sig åt ogenerad aktivism när de rapporterade om utbildningsnivån hos flyktingarna:

SVT om flyktingars utbildning
Neutrala SVT rapporterad objektivt att det strömmade in högutbildade ingenjörer, läkare och ekonomer i flyktingströmmen 2015

https://www.svt.se/nyheter/tusentals-valutbildade-flyr-till-sverige

SVT skriver vidare ”Det regnar kompetens över Sverige just nu. Studieår, doktorsavhandlingar och tunga examina.”

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/syrier-kommer-med-efterfragade-yrken

Återigen är det Tino Sanandaji som får rycka in och korrigera den vilseledande rapporteringen:

Enligt SCB är ungefär 10 procent av nyanlända syrier i arbetsför ålder högutbildade jämfört med ungefär 25 procent av totalbefolkningen…

SVT borde här ha nämnt att endast 0.3 procent av de nyanlända har forskarutbildning

https://www.svt.se/opinion/svt-borde-ha-namnt-att-endast-0-3-procent-av-de-nyanlanda-har-forskarutbildning

Men det är väl bara en konspirationsteori att att media har vilselett och skönmålat om invandringen? Nej så är det inte. Insatta i området har förstås varit i allra högsta grad medvetna om detta. Se t.ex. på detta uttalande av Joakim Ruist, som jag återigen vill påtala är en migrationsförespråkare som anser att Sverige ska ha en väldigt stor migration till Sverige:

Tino Sanandaji gör ett imponerande nitiskt arbete med att påpeka för svenska journalister och utgivare när de ägnar sig åt överdriven skönmålning av invandring, samt med att berätta om det för oss andra på sin blogg. Hans senaste inlägg om en granskning av siffror från Sverigedemokraterna är en bra illustration av hur simpla feltramp svenska journalister gör sig skyldiga till i den goda sakens namn. Det är något tragikomiskt över att en nationalekonom, som inte själv forskar om invandring, på sin fritid ständigt ska behöva vara den som granskar den svenska journalistkåren i den här frågan. Kåren själv gör det inte (med få undantag)

http://joakimruist.blogspot.se/2014/12/mer-om-journalisters-skonmalning-av.html?m=1

Sedan är det självklart så att det finns somliga som överdriver invandringens kostnader utan att på ett trovärdigt sätt kunna härleda var dessa kostnader kommer ifrån. Se t.ex. kritik av Jan Tullbergs beräkningar av migrationens kostnader:

https://politifon.wordpress.com/2014/08/16/en-granskning-av-docent-jan-tullbergs-invandringskritik-del-2/

Skillnaden är att media helt enkelt inte rapporterat om överdrivet negativa beskrivningar av invandringens effekter, men glatt och okritiskt återgett diverse rapporter som visat på positiva effekter av invandringen.

4 reaktioner till “Media har vilselett och skönmålat om invandringen

  1. Sagt om inlägget.
    Nationalekonom och Docent Erik Lindqvist:

    ”Tycker det var ett bra inlägg. Samtidigt tycker jag rapporteringen om invandringens ekonomiska effekter blivit bättre. De exempel nu nämner har också ett antal år på nacken. Till stor del är detta Tinos förtjänst.”

    Gilla

  2. Tack!
    Det går inte att kommentera och diskutera detta för mycket.

    Varför existerar de flesta nationalekonomer och journalister? De gör uppenbarligen ingenting.
    ”När två personer är ense om allt, är en av dem övertalig.”

    Fortsätt skriva, kanske kommer fler att upptäcka och reagera i tid i framtiden.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s