Återigen ifrågasätts de beräkningar som gjorts av Ruist och Ekberg för flyktinginvandringens kostnader, denna gång av ETC. ETC använder samma resonemang som ekonomen Sandro Scocco använt, nämligen att det rest-sverige som blir kvar om man räknar bort flyktinginvandrarna inte är realistiskt.
ETC sätter upp det hypotetiska exemplet att hela rest-samhället (alla som inte är flyktingar) emigrerar till Gotland efter att ha sett Ruists kalkyl. Väl där upptäcker de att de fortfarande behöver undersköterskor och städare. Därmed kan man inte räkna ut kostnaden för en grupp genom att beräkna fiskala effekter menar ETC, på samma sätt som Scocco resonerat.
Det är riktigt att rest-samhället blir orealistiskt om man i ett ögonblick tar bort hela arbetarklassen. Men standardmodellen för beräkning av flyktinginvandringens kostnader fungerar för en grupp av migranter som kommer hit, är de IT-tekniker får de IT-jobb, är de lågt utbildade får de lågkvalificerade jobb eller blir arbetslösa. Därmed inte sagt att det går att räkna på samma sätt om man skulle ta bort hela arbetarklassen, då är ”restsamhället” ganska så orealistiskt. Men en restsamhälle utan flyktingar är inte något orealistiskt samhälle. Vi har områden med färre flyktinginvandrare också, och det är fungerande samhällen.
ETC skriver vidare att ”det finns inga belägg för att invandring ökar andelen arbetslösa”. Men självklart är det så att arbetslösheten ökar då man ökar andelen som arbetsgivare inte vill anställa för att de har otillräcklig utbildning eller otillräckliga kunskaper i svenska språket. Och självklart är det så att sysselsättningen minskar om det kommer migranter från patriarkala samhällen där kvinnorna inte förvärvsarbetar, men när de kommer hit har barnen i barnomsorg och skola, och får vården betald osv.
Men ligger det då inte någonting i Scoccos och ETCs resonemang om att kostnaderna för flyktingarna ändå ligger under Ruists beräkningar då inrikes födda knuffas upp till mera kvalificerade arbeten och högre löner, medan flyktingarna hamnar i lägre betalda yrken eller arbetslöshet? För det första är inte denna effekt Scoccos eller ETCs ide. Denna effekt är föreslagen av forskarna Foged och Peri. Foged-Peri-effekten att vissa inrikes födda knuffas upp till högre lön är inte samma som Scocco-effekten, som istället har en modell där utbildning inte spelar någon roll så att andelen lågkvalificerade jobb är konstant oavsett befolkningens utbildning.
Utöver effekten av att vissa inrikes födda knuffas upp till högre kvalificerade jobb så finns även effekten av att lågt utbildade inrikes födda möts av högre konkurrens på arbetsmarknaden vilket sänker deras löner. Man kan även tänka sig dynamiska effekter på arbetsmarknaden då ökad invandring kan tänkas öka innovationen eller liknande.
Men det har gjorts studier på hur den inrikes födda befolkningen påverkas av migration. I Sverige har Engdahl studerat just detta genom att jämföra löneutvecklingen i regioner med många invandrare mot regioner med få invandrare och visat att löneutvecklingen för inrikes födda i regioner med många invandrare haft en sämre löneutveckling än andra regioner. Utöver löneutvecklingen för inrikes födda finns även effekten av ökad arbetslöshet bland den utrikes födda befolkningen.
Att beräkna fiskala effekter för en grupp migranter och dessutom addera löneutvecklingen för restsamhället säger allt vi behöver veta om de fiskala effekterna för hur gruppen påverkar. Så Ruists och Ekbergs beräkningar visar tillsammans med Engdahls studie en stor del av sanningen hur de ekonomiska effekterna ser ut för flyktinginvandringen.
Om flyktinginvandrare bidrar negativt till de fiskala effekterna och rest-samhället i regioner med hög invandring dessutom får en negativ påverkan på lönerna, varifrån kommer då de ökade skatteintäkterna som skulle kunna förändra bilden som ges av Ruists och Ekbergs beräkningar?
Faktafabriken 