Lagändringar förklarar inte ökad utsatthet för sexbrott

Somliga refererar DN och Faktiskt.SE som försökte förklara ökningen av sexbrott med lagändringar:
”År 2013 ändrades definitionen igen. Påtvingat samlag räknas nu som våldtäkt även i de fall där offret reagerar med passivitet”

Men enligt NTU så minskade utsattheten för sexbrott från 2013 till 2014. Och även om en lagändring skulle kunnat påverka resultatet från säg 2014 till 2015, varför skulle utsattheten för sexbrott fortsatt öka från 2015 till 2016? Och varför skulle utsattheten fortsatt öka från 2016 till 2017?

Det går inte förklara flera års ökningar av utsatta för sexbrott enligt NTU med en lagändring från 2013.

Dessutom mäter NTU utsatthet för våldtäkt, inte om någon dömts för våldtäkt eller inte. Om ett offer ansåg sig utsatt för våldtäkt 2013, varför skulle då inte en liknande händelse 2017 också upplevas som en våldtäkt? Inte ändras upplevelsen av att ha blivit utsatt för en våldtäkt av ändrad lagstiftning? En våldtäkt är en våldtäkt för den utsatta, oavsett vad lagen säger för tillfället.

Det allra bästa sättet är att reda ut om det skett en faktisk ökning, vilket jag är övertygad om att det skett, är att titta på de grövsta sexbrotten, överfallsvåldtäkter och gruppvåldtäkter. Överfallsvåldtäkter har varit förbjudna i svensk lag sedan åtminstone 1280. Inga attitydförändringar har skett sedan dess vad gäller att betrakta överfallsvåldtäkter som ett avskyvärt brott.

Om folk ändrat uppfattning om våldtäkt i samband med redlöst/hjälplöst tillstånd, så skedde det huvudsakligen före lagändringen 2013, och kan inte förklara ökad rapporterad utsatthet 2015, 2016 och 2017.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s